Slutmontage Del 1

2016-01-23 Det är år kvar innan slutmontage, men jag vet inte riktigt var jag ska skriva, eftersom allt hör ihop på något sätt, så det får bli en flik till som kommer att fyllas vad det lider. Hur som helst så har jag samlat ihop och flyttat alla lösa grejor…

… till ett förråd med hyllor under julhelgen. Detta blev super! Ni anar inte hur många grejor det är…! Det var skönt att ta några dagar för att plocka igenom alla påsar med tumskruvar, O-ringar, pillidutter och vad nu allt kan vara.

7,5kW-motorn med lagerhaveri jag fått visade sig ha sönderbränd lindning… Suck! återkommer i detta ämne vad det lider, alltså ”en annan dag”

2016-02-20 Nu har jag äntligen fixat investeringen i en förhoppningsvis lämplig eldrift. En 7,5kW motor från WEG. Det är ett företag som säljer miljontals motorer runt om i världen. Jag har stött på dem bla i ventilationssystem där de går-och-går-och-går… Absolut klart prisvärda!

Till detta kopplar jag en Toshiba Frekvensomriktare från SIGBI. Det är ett företag som kan det här med motorstyrning. De har hållit på sedan 1982, så de vet vad de pratar om. Ring och prata med dem om ni funderar på något. De kan allt!

Det är makalöst hur långt utvecklingen har kommit inom den här världen. Riktaren klarar att låta motorn lämna 200% moment i frekvenser nära ”0”. Helt otroligt! Detta var tidigare endast förunnat servomotorer. Men det tarvas en extern kylfläkt, så har ni det så hör gärna av er. Snäckfläkt, med utlopp ca 150-200mm.

Jag mejlade en CAD-fil till Ekshärads Water Jet, som laserskar ett ämne ur en 10mm plåt. Sedan fräste och slipade jag fram den här specialnyckeln …

… en lördagskväll när många av er istället såg Melodifestivalen. (Vi har olika passioner och jag är singel, annars hade jag nog också fått tittat…) Med det verktyget slipper man krångla när…

… den här Klämkopplingen skall dras. Undrar om någon om 40 år tycker att jag gjorde en bra grej. Måsta på något sätt förankra verktygen mot bilen, så de inte sprids i någon bodelning eller auktion i framtiden.

En 24mm blocknyckel från Biltema har blivit modifierad från…

… det här…

… till det här. En kostym blev en tummetott. I änden har jag svetsat fast en 3/8-hylsa…

… så att det går att koppla på en förlängning med ett spärrskaft. Ytterligare ett specialverktyg för att skruva rör inne i Tråget.

2016-09-03 För att kunna montera kullagren i fläktnavet behövde jag måla. Detta för att slippa pressa ur lagren igen. Så blev det alltså dags att testa…

… grundfärgen från TIPRO AB. Det är en epoxy-grundfärg som är dokumenterat högkvalitativ. Frågan var hur den är att måla. För mig är det viktigt…

… att kunna rolla den. Detta för att jag vill ha den knottriga strukturen på ytan. Funkade perfekt…

… både på rör och på detaljer som mitt fläktnav. Bra täckförmåga och lätt att måla med. Jag är supernöjd! Men målning i stort… blir en annan dag.

2016-09-16 Ibland är det svårt att veta var bilderna borde ligga, och ibland lägger jag helt fel. Tänkte ändå berätta om att jag alltid använder gummivantar när jag mekar. En del köper jag på nätet och en del på Clas Ohlson. Det är både Neoprene och Nitril. Jag skulle kunna få hur många negativa åsikter som helst om detta. Några känner sig instängda i dem, som en kirurg.

Och kvaliten är inte bra. De ÄR verkligen kassa med många mått mätt. Att tex dra till en borrchuck funkar inte alls. Eller en grad på en plåtbit… De går sönder direkt. Men ibland håller de flera timmar, det beror på vad man gör. Och jag kan lova, totalt sett så sparar det händerna. Samt en superviktig sak i sammanhanget. Fastnar man i en maskin finns det större chans att klara händerna genom att vantarna går sönder. Detta är särskilt viktigt i pelarborrmaskiner, där arbetshandskar är helt bannlysta. Jag sa: HELT BANNLYSTA!!

2016-09-23 Så har det blivit dags för något helt nytt igen. Elmotorn för provkörning av olika delsystem ska på plats. Den skall alltså användas för tex intrimning av smörjsystem, tändsystem i viss mån kylsystem mm. På pirran ligger en plåt…

… som ska skäras till och svetsas för att passa här.

Here we go again! I detta läge är jag glad stt jag har en plasmaskärmaskin. Kapskivan i all ära, men rondeller med invändiga hål i 15mm plåt är liiiite tufft att skära.

Detta är en plasmaskärbrännare. Som en vanlig gas-skärbrännare men istället för syrgas/acetylen går den på el och tryckluft.

Skurna plåtar som ligger på avsvalning…

… och här slip och rostputsning.

Satan i gatan. Det är inte alltid det är fiffigt att hitta skrotbitar med okänt ursprung. Det visade sig att det här är någon form av slitplåt… Hardox eller nå’t sådant. Efter att envist ha försökt borra i dem, inser jag att det är för många och stora hål för att vara värt det. Faan också! Okey, det får bli ett omtag.

Ut på vebobacken och kapa isär ett grovt fyrkantsrör. 260 kronorsmaskinen från Biltema ”is still going strong”

Ca 3 meter i 10mm gods och 3 – 4 kapskivor senare…

… har jag i alla fall nya ämnen.

Så gick det plötsligt betydligt lättare att borra.

Sisådär ja… Nu är jag en bit på väg. Mer om detta… ser vi en annan dag.

2016-09-30 Så har jag här målat och monterat motorfästplåten…

… som tillsammans med de övriga bitarna håller motorn riktigt bra. Motorn är köpt från WEG och är på 7,5kW (10hk) De tillverkar en helsikes massa motorer, så de vet hur man gör.

Kabeln kopplad så nu är det bara att knövla på remhjulet. Som synes sticker axeländen ut en bit. Så jag…

… fick tillverka en liten ”distanskopptryckmoj”.

Här testar jag hålsåg i svarven för första gången. Funkade bra tills momentet blev för stort och drog lös chuken från sin kona. Man får bättre känsla för matningstrycket i en pelarborr.

Så i pelarborren gjorde jag klar hålet och sparade en massa övrig maskinbearbetningstid. Dessutom kan rondellen jag sågade lös komma till användning någon annan gång. I bild syns det att biten kommer från ett fyrkantrör.

Here we go again… Ett grovt djäkla ämnesrör (återigen ettt skrotlådefynd) blir isärkapat…

… till ett utgångsämne för en remskiva. Ø217mm utvändigt, med en 10 år gammal vinkelslip inköpt på Biltema för 260 spänn! (Läs Tankar & Funderingar)

Det tar en stund att svarva det som har en stor ytterdiameter. Omkretsen var som sagt 217mm x pi = 682mm. Detta innebär att man inte han ha så högt varvtal inställt på svarven. Men, vad skall man göra en lördagskväll om inte lyssna på radio och svarva en remskiva.

När manteln var svarvad, och gaveln likaså…

… kunde jag svetsa ihop dessa bitar. Jag svarvade en ansats som jag släppte ner gavelplåten mot så den kunde hamna i rätt plan.

Efter en del putsning…

… kunde jag börja svarva.

Det är som sagt långt runt om biten…

… så det tar sin tid… Men utan bra verktyg skulle jag aldrig gett mig på det här. Jag har kört med ett stickstål levererat av WCT verktyg i Karlstad. Jag kan starkt rekommendera dem. Det finns fler som säljer samma sorts verktyg, men WCT har en gedigen spetskompetens och kan hjälpa er att plocka fram rätt verktyg för den speciella bearbetning just ni har. Rekommenderas!

Här har vi spåret ”klappat och klart”. Vinkel 38°.

Sisådär, nu saknas fästhål och färg.

… vilket tillkommit här.

Från ett företag som heter AGERA har jag fått tag på de här remmarna. De har en djäkla massa grejor, som just de här Super X-Power M+S remmarna. Marknadsledande superkvalitétsremmar.

Here we go again… Remskydd!

Som efter svetsning ser ut så här.

Målat och på plats så här.

Ur avluftningscyklonens gasoltub kapade jag den här biten…

… som tillsammans med lite annat skrot ska bli nedre remskydd.

Här en bit på väg.

Jag tycker det känns fantastiskt när man kan återvinna material på detta sätt. Gasoltub från 60-talet blir remskydd till Herkules genom att passera min verkstad.

Nu ska det tillverkas en infästning för frekvensomriktaren med tillbehör. Återigen gräver jag…

… i skrotlådan för att återvinna material.

Efter lite svetsning, slipning och gängning blev det så här. Den bockade plåten har jag fått hjälp av AMAB (Arvika Montage AB) att bocka. Vi brukar hyra in dem på mitt jobb för montering av de maskiner vi ritar. Men, de har också verkstäder och kan tillverka grejor.

En gänga i motorstativets stolpe får en skruv att klämma fast omformarhållaren.

Det är alltså så här det kommer att bli. En kabel in från nätet, en ut till motorn, nödstopp på toppen och rejäl skyddsjordning.

Eftersom jag är en försiktig major, så blir det två nödstopp. Här har jag ett extra som sitter på en superkraftig magnet, och kan flyttas med dit jag står.

Jag fanimej älskar japaner… Det tänker ett steg extra. Här har de klistrat enkla klisterlappar, så att det inte är någon tvekan om var kablarna ska sitta. Kostar inget, men betyder så mycket.

Plåten har blivit målad förutom där frekvensomriktaren ska sitta. Detta för att få så effektiv kylning av lådan som möjligt. Plutten i nederkant är en skruv med plastbrickor, för att inte få färg där jag sätter jordskruven.

Så djäkla mycket jobb för en tillfällig grej. Men nu är det monterat och klart. Man kan fråga sig varför jag inte byggde ett heltäckande skydd istället. Om jag skulle gjort det, måste det verkligen vara heltäckande, så att det inte skapas en falsk trygghet. När remmarna rör sig i luften, skärper man till sig, och det är verkligen vad som behövs i andra änden av motorn. Där finns det ju både öppna remmar och en stor fläkt.

Och så här blev det på stolpen.

Spännande med spänning påslagen.

Och här snurrar det utta bara helvete! Det funkade helt perfekt utan några krångel. Bästa SIGBI som jag köpte omriktaren från…

… hjälpte mig programera de parametrar jag önskade, så det var bara att trycka på ”start” och köra. De kan allt som kan kunnas om detta med motorstyrning. Bra service och trevlig personal. Jag är Supernöjd! Ska bli roligt att se hur mycket min 10hk elmotor orkar … en annan gång.

2016-10-13 En plastfläkt från Kina, köpt på loppis för 20 spänn låg på vinden. Till det en stor tratt från Biltema. Detta tillsammans med ett antal remsor silvertejp…

… blev en i alla fall tillfällig lösning för att kyla elmotorn. Någon som har en större fläkt?… Någon? Varför använder jag den… Jo, när jag sänker elmotorns varvtal med frekvensomriktaren (eller omformaren – kärt barn har många namn) så snurrar ju elmotorn så sakta att dess inbyggda fläkt inte räcker till för att kyla lindningarna. Därför krävs en extern fläkt.

Som jag sa… verkstan har grott ihop av de senaste veckornas intensiva arbete. Så jag har städat från det här…

… till det här. Jag mår fan inte bra när det är stökigt, men ska man få något gjort så måste man få skit under naglarna… eöhh… på golvet.

Bänken röjd också… likaså under. Men sedan bilden togs har jag plockat fram mer grejs.

En annan go grej är nå’t jag tänkt på i 10 år. En megastor sopskyffel…

… som är parkerad under svarven. En läpp sticker in under gummimattan, så det är bara att sopa in all spån man trampat på under svarven. Sen lätt att tömma med hjälp av de utfällbara handtagen på sidorna. I bakgrunden fyra skithusrullar för att suga upp olja. Svarven är en Colchester från England. I say no more. Jo, vi ses kanske… en annan dag.

2016-10-21 Ytterligare en grej som egentligen inte hör till motorn… men kan ändå vara värd att nämna inför slutmontaget. Jag längtar efter att börja fixa till i verkstan genom att lacka golvet. Det är som ni sett marmofloor-golv i min verkstad, vilket jag brukar topplacka då och då med polyuretanlack. För några år sedan testade jag att tejpa en ruta och stryka på Biltema Båtlack. Det funkade bättre än riktig golvlack, men halva priset. Den var bättre slitagemässigt och mindre halkig med blöta träskor (utan gummisula)

Och så småningom ska mattorna bytas. De jag har nu har varit med i drygt 10 år, och trots att de varit med i ca 20 000 timmar, så är de fortfarande hela. Bara de sista 4 åren har jag ju trampat runt 10 000 timmar på dem. Jag har köpt på SWEDOL, och är supernöjd med kvalitén (som allt annat de har där).

2017-01-05 Av min snälla måg har jag fått låna en kärra för att kunna slänga grejor från vinden, så att jag kan flytta grejor ur ett förråd, så att jag kan tömma garaget jag kallar ”Bakfickan”. Det är där motorn/bilen skall sättas ihop, så händelsekedjan startade på vinden. Detta resulterade i den nya fliken Torget.

2017-01-27 Jag har burit grejor, rensat och sorterat, packat slängt och sålt. Allt för att tömma det som skall bli min montagelokal. Här flyttar jag med mycket möda en gjutjärns kantvik som klarar 1250 mm bred plåt.

En tung sate som skulle upp ett trappsteg. Nu är det alltså knökfullt i min ”vanliga” verkstad. Köp plasmaskärmaskinen så får jag en 1/3 kvadratmeter jag kan vända mig på.

Sedan har allt torkats. Tak, lysrör, väggar, hyllor och här golvet.

Jag har skurat det med varmvatten, Ajax golvrengöring och Levang. (Levang är en borste man skurar båtdäck med) Av detta blev det vad min vän Bosse skulle säga… Ostkakerent!

En liten Biltema minibyggfläkt och ett luftfilter från en fransos kan hjälpa till att såväl hålla värmen som att får bort en och annan luftburen partikel. På golvet ska det krypa omkring en städrobot kompletterad med magneter.

För att ytterligare få detta till ett ”renrum” har jag limmat några lister på en masonitskiva.

I den ligger det en sån där typ av dörrmatta med böjda plastpinnar som vrider bort skräp från skosulorna.

En gammal rostig bänk som stått ute i 30 år fick komma in och få en grå färg på sig.

Några sparade ekgolvbrädor blev en betydligt snyggare bordsyta.

Polyuretanlack på bordsskivan, några kantlister från Clas, en papperskorg med påse och en matta jag fått från Tore kompletterade bilden. Nu går det att börja måla motordelar. Men det blir… en annan dag.

2017-02-24 Så börjar det dra ihop sig mot lackering. Här fingradar jag rörklämmor innan slutblästring.

Några av alla klämmor jag tillverkat. Det finns fler, betydligt fler.

Följande bilder kan få tala för sig själva.

–

–

–

Det är verkligen en massa grejor.

Första lackeringsomgången… 91 detaljer. Och det är mer än dubbelt så mycket kvar. Till detta kommer alla grejor som inte ska lackas. De som har ett tunt lager klarlack och som sitter inne i motorn.

Det ska bli roligt att få färg på allt…

… och ännu roligare att få börja slutmontera.

Gött att ha bakfickan att torka delarna i.

Här har jag proppat ena änden och hällt i Glyptal-färg inne i alla rör. Ni ser proppar på bordet och rör som står och rinner ur. Jag spädde färgen med 25% thinner eftersom den är så snabbtorkande och stelnar snabbt, men det kanske var onödigt mycket thinner.

Så jag gjorde resterande rör utan att späda, och i farten fyllde upp alla andra rör jag redan gjort. Efteråt fick jag rysningar i nacken vid tanken på att det kanske blivit för tjockt, klumpat sig och runnit… Vid inspektion blev jag mer än glad. Ytan inne i rören är mer än perfekt (jo, jag sa… MER ÄN PERFEKT!) Bilden är tagen med min 2mp mobil genom röret mot verktygstavlan. Ni kan se hur fin och slät ytan är. Färgen är rödbrun, men i den blanka ytan syns inte det. Glyptal enligt reklamen rostskyddar, sitter som berget och vare sig spricker eller flagnar över tid. Det är det enda jag funnit som på ett enkelt sätt verkligen klarar varm motorolja upp till 135°. Säljs av Malm Motor. Köp! (om ni funderar… så är det handtagen av tre fiskevågar som syns genom röret.)

Genom att baka de Glyptal-lackade delarna i ugnen… jag körde ca 125° ett par timmar, så blir det en fantastiskt fin yta på detaljerna. MEN gör inte samma misstag som mig. Inne i detta fördelningsblock fick jag ett ganska tjockt lager. Jag hällde i färg och hällde ur som jag brukar. Men eftersom det inte täckte riktigt överallt, så hällde jag i en andra gång. Eftersom avdunstningen inte är lika bra som på en öppen yta, så stoppade jag in biten för tidigt i ugnen. (Glyptal rekommenderar 20-30min.) Resultatet blev att ytan krackelerade. Efter fördelningsblocket är det fritt fram in i alla oljekanaler, så färgen måste ur…. Men det visade sig att vanligt thinner löste den. Så i med proppar, i med thinner och en diskborste, så ”löste” det sig.

Jag sparar på allt, även vinkorkar… som kom väl till pass för att plugga rören

De rör som är pluggade är oljerören. Vattenrören står fortfarande öppna.

–

–

Ramarna som skall hålla luftfiltren målade med Glyptal. Den färgen var hopplös att penselmåla, men superenkel att spruta.

Perforerade plåtarna som skall sitta i luftrenaren. Även där är det Glyptal. Försökte måla galvade grejor med den färgen, men det blev inte så bra, så undvik gärna det.

Mina svetsade grenrör har varit ute och farit. Fick ett besök hos Kils Blästrings och Målningsservice.

När plåten är utsräckt och dessutom slipad på, så kan det gå så här. Det var ett par hål jag fick reparera.

Sedan blev det Biltema avgasfärg på plåten innan den ska lindas med bla avgasbandage. Jag fick stort förtroende för den här färgen. Verkar vara superkvalitativ. Det är väl också därför den är så pass dyr.. (90 spänn flaskan) … men den ger en fantastiskt fin yta.

Skulle inte tro att jag fått baka en sån här kaka med en sambo… Fästen till avgasrör i 250°C. Färgen torkar men härdar inte förrän den blivit varm, så jag hettar upp mina fästen som förhoppningsvis inte ska bli speciellt varma vid drift.

Här är en del av allt bling-bling som ska poleras. Drygt 14kilo grejor. Det är så många delar så jag ids inte ens räkna dem. De blanka grejor ni ser ska blästras och poleras så att mässingen kommer i dager. Detta putsar man inte på en frukostrast. Men jag använder det som jag genom åren funnit vara bäst och mest allround – Autosol. Nu är jag sådan storkonsument att jag investerat i 1kg burkar istället för tub. HC Alerud är svensk importör av detta kvalitetsmärke. Hur detta blir… får ni se .. en annan dag.

2017-03-10 Här har jag börjat skruva ihop det första som förhoppningsvis är permanent. Nej, slutmontaget ligger en bra bit framåt, men jag vill kunna lacka rörstammarna hopmonterade. Notera korkarna för att inte få in partiklar i oljerören.

Här ses den hopmonterade kylstammen med…

… sina O-ringtätade anslutningsflänsar.

Den skall alltså ansluta mot den här delen vars rör ansluter mot topplocket.

På lagerlållaren för vattenpumpaxeln har jag någon gång skrivit 5,9 men har ingen aning om varför…. Joo, attans nu kom jag på det! Yeah! Det ska svarvas en distans som ska punktas fast där. Yeah! Det är många grejor att hålla i huvudet.

2017-03-17 Det har varit en intensiv helg med blästring och målning igen. Här ses Glyptal-färgen (Malm Motors) jag målat invändigt i oljepumparnas växelhus.

Locket till oljetanken samt avluftningstanken. Den med maskeringstejp lindade grejen i mitten är avluftningscyklonen.

Att måla oljetanken invändigt var långt mer knöligt än jag tänkte mig. Hur man än gjorde så la man näven i något som redan var målat. Och det var ju viktigt att…

… det kom färg innanför den svetsade frontramen också, förutom bakom det genomgående röret med sin infästning. Som om inte det var nog… Ni ser ett plattjärn som jag skulle måla bakom också. Kontentan!… Kladdigt, fult med mycket rinn. Men… gjort är gjort.

När man bakat Glyptal i ugnen, blir det så attans fint…

… så in med en omgång till. Glyptal har jag i regel bara på invändiga detaljer som utsätts för olja eller vatten. Så ser ni en detalj som är målad utvändigt, så sitter den monterad inne i tex en tank.

De här pryttlarna till oljepumparna skall ju också målas – utvändigt. Ser nog att bästa lösningen på detta är att montera ihop hela klabbet först, och sedan lägga på färgen.

Så här har jag börjat med att LockTajta fast alla skruvar i aluminiumblocken.

Tvättat alla delar noga.

… sa jag noga!

I det här läget var det djäkligt brått, så bilderna visar inte…

… när jag strukit ut Loctite 5188 flänstätning på ytorna. Skulle behövt fler händer…

… när alla skruvar skulle dras. Det är ju 2 ytor, alltså 3st bitar som är klistrade. Men här sitter de nu ihop. Under den målade plåten sitter också skruv, så det var svettigt ett tag.

När allt var klistrat och avtorkat så blev det dags att proppa hålen. Längst upp i bild ses 2st magnetproppar inskruvade i permanentlimmade (Loctite 648) rostfria bussninger. Därmast i bild ska det gängas in en propp för att stänga till det hål som skapades när jag borrade kanalen. Den har 2 hål för en specialnyckel …

…som jag håller i här. Gängan tätad med…

… Loctite rörtätning 577.

Dags för Pelle att sova och oljepumpblocket att ligga på Loctite-härdning under en 150W lampa.

Vansinnigt roligt att plocka fram askar och lådor med färdigtillverkade prittlar. Det är belöningen för alla timmar jag tröskat runt i verkstan.

Jag har visat er den här tidigare… Molybden Disulfid Grafit kedjesmörjfett. Så djäkla bra. Jag köpte den 1973 till Honda 125an.

Genom att värma med en kokplatta eller som i det här fallet en värmepistol, blir fettet som vatten och tränger in i länkarna. I bild ligger alltså en kedja i badet.

Häng upp och låt droppa av. Montera INTE förrän kedjan svalnat ordentligt. Detta lärde jag mig i ungdomen den hårda vägen.

Det är inte lätt att komma ihåg alla detaljer… Skruven/proppen med mejselspår fick jag tänka till lite extra vad det var och var den skulle sitta. Men jag kom på att det blev en följd av en ombyggnad jag gjorde i flykten. För att smörja kedjan som driver den andra av de två oljepumparna, så tar jag läckageolja från pumparnas drivaxlar och leder in i de i bild frästa kanalerna mot mitten. Därifrån går oljan ut i droppröret. Proppen förhindrar inströmning från pumpens trycksida.

Det är sjukt många delar i en rak-16. Jag spenderade en timme med att leta efter brorsan till den här vågbrickan, men fick ge upp. Jag kanske aldrig ens har haft den. I det bruna locket ser ni en ansats strax innanför de långa utstickande skruvarna. Skruvarna skall hålla ett lagerhus. Ansatsen styr lagret så att allt lirar. I botten på den ansatsen skall det ligga en vågbricka som ser till att lagrets ytterring alltid ligger i spänn och inte kan rotera med i snurren.

Här syns de båda lagerhusen mot plåten. Eftersom lagret sticker ut ur huset och ner i plåten, vet jag att delarna hamnar rätt. Linjalen visar att jag tillverkat delarna perfekt så att kedjehjulen ligger i linje för att inte kedjan skall snedbelastas och slitas. Suuuperkul!

Eftersom vågbrickan saknades så blev det inte något ihopdragande av lådan dena dag, men jag har limmat pinnskruvarna som ska hålla ihop hela viddebitten. Gött att se hur saker passar ihop som ett enda stort manligt Meccano. (Ni yngre får Googla Meccano – Meccano uppfanns av Frank Hornby 1901 i Storbritannien och tillverkades av det brittiska företaget Meccano Ltd mellan 1908 och 1980.)

På hydraulfirman Edman & Sjöberg har jag fått tag på de här skumgummipropparna att täta oljekanaler mot smuts.

Dags att limma sugröret mellan oljetanken och oljepumparna. Tvekade ett tag på om jag skulle ha motorsilikon eller flänstätning, men det fick bli silikon Loctite 5910. Flänstätning tar jag där grejorna ska sitta mer permanent.

Ibland blir det inte bra första gången… Här fräser jag bort lite för att få bättre plats för sugrörets ena mutter. Samtidigt gör jag urtag för mejslar till när grejorna skall brytas isär.

Som ni vid det här laget vet så sitter pumparna på klönsen som står på bordet. Biten jag håller i skall bära oljerenarcentrifugen. Mellan de tu sitta en O-ring.

Men för att undvika korrosion av aluminiumen i skarven, har jag sprutat med Glyptal och bakat i ugnen – igen. Samtidigt tog jag med hållaren för oljerenarcentrifugen. Planen är att ytorna skall bli så torra och hårda att jag inte limmar ihop grejorna, så jag får göra något annat under tiden ”kakan bakas”

Jag har testat hur färgerna kår ihop rent tekniskt. Jag har ju en superbra epoxi grundfärg, men den löses upp av Glyptal. Åt andra håller går det bra. Såväl grundfärg som täckfärg kan sprutas på Glyptalen utan problem. Så tex detaljen i föregående bild får Glyptal som sin grundfärg.

När jag ändå höll på och dolade med färg… så fyllde jag även invändigt i de rör som sitter i tråget – returrören.

Så djäkla gött när det ligger på tork i renrummet.

Första blocket nerplockat. Det blev i fel ordning den här gången beroende på att jag ville få ur vevaxelsnutten längst fram. Detta för att den skall på balansering. Om ni har tur… så kanske det kommer ytterligare någon uppdatering… en annan dag.

2017-03-24 För att fästa kablarna från tempgivarna i varje topp så fräser jag ur ett urtag.

På detta sätt kan jag fästa kabeln med en infälld plåtbit och en skruv.

Ytterligare ett gäng smådelar som ska lackas.

Oljetanken har här fått grundfärg. TIPRO säljer denna Valspar tvåkomponets epoxigrundfärg och jag är supernöjd.

Och ugnen har verkligen fått gå varm med att baka lackade delar.

Jag är verkligen belåten med denna Glyptal-färg. Avsikten var ju att kunna binda eventuella (klart att de finns) små blästerkorn i alla svetsade skarvar. Det ser den onekligen ut att kunna göra. I Like!

I ugnen ligger den tredje, men de här två ligger och väntar på bättre tider, i renrummet och efterhärdar. Gött mos!

Ni vet säkert alla att i projekt är det alltid någon surdeg som blir kvar av outgrundlig anledning. Oljedimbromsen / oljeseparator eller vad jag ska kalla den är min surdeg. Tack och lov en väldigt liten, och nu ska den bli av. Detta handlar alltså om att få den största oljedimman att vätska av sig en del innan sin färd in i vevhusventilationsröret som sitter i skruvarna till höger.

Jag tänker mig att de här hålade plåtarna kan vara till nytta (inte den bockade slätplåten)

Pappmall…

… kapskiva, sticksåg, slipband, fil och kantvik senare, så har vi den här. (BAS…? Bockas andra sidan.)

Efter några timmars pillande har jag fått fram de här bitarna. Nu måste alltså den oljebemängda vevhusventilationsluften (obs ett ord – inte särskrivning) passera 3 plåtar med varierande hålstorlek. Tanken är alltså att en del av oljedimman skall fastna på plåtarna och rinna ner i tråget igen.

Och här är det ett provmontage. Japp klart – surdegen klar!

Nämen, se på faan! Jag har fått på något djävelskap… silikon eller nåt, så färgen blommar. Kan vara någon test av udda skärolja, kanske… Jag minns inte.

Loctite Flänstätning 5188 för att limma lock där annars bränslepumpen satt.

Detta tunna lock med försänkta skruvar sitter bakom returfilterhållaren.

Euhh… Var skulle den O-ringen sitta då…? Eller… Var är just den O-ring jag behöver just nu…? Många grejor är det…

Nu är det dags att stänga locket – eller rättare sagt – stoppa in det här i huset. Det kittlade i magen på mig när jag tänkte… Även om jag lever till 107, så kanske jag aldrig kommer att se det här i verkligheten mer. Om motorn fungerar perfekt, så finns det ingen anledning att öppna på många decenier. Vad beträffar just den här applikationen så är den så kraftigt överdimensionerad att den inte blir utsliten i första taget. Och kontinuerlig smörjning får den av väl cyklonrenad olja. I högra hörnet har jag skrivit namn och datum med en spritpenna.

Sista lagerhuset på plats. Just detta sticker in i tråget. Av den anledningen har jag gjort två gängade hål utan skruv, som ses närmast axelkopplingen. Om jag vill demontera kedjeväxelhuset och låta kapslingen sitta kvar, så kan jag gänga in skruvar där och pressa isär det ihopsilikonade huset. Givetvis måste jag lossa muttrarna på framsidan först. Är det någon som har koll på hur hårt en M6 – 8.8 ska dras…? 11Nm… Det är löjligt lite.

Den ena grejen måste sitta före den andra som sitter före den tredje… Då är det smidigt med O-ring för att lätt kunna plocka isär. På denna yta skall…

… hållaren för Centrifugaloljerenaren sitta. Skumgummiproppar skyddar oljekanalerna mot smuts under montaget.

Här kan man se hur trångt det är.

Urfräsningar för skruvskallar och muttrar både här och där.

Nervös uppspänning av ena oljepumplocket… Jag har planfräst två ytor och gängat M6. Detta för att kunna ansluta tryckmätare för att vid intrimning av smörjsystemet kunna se tryckfallet över filtret. Det är mycket att tänka på som motorbyggare. Sätta ihop fyra motorer… Bahh!

Pumparnas alla delar tvättade.

Här börjar delarna falla på plats.

Sisådär ja! Dags att maskera och lackera. Ser ni att det på den vänstra pumpen finns en insex skruvskalle som inte finns på den högra… Mätuttag för differentialtryck. Men det skall inte mätas nu… Det gör jag… en annan dag.

2017-04-01 Ett par grejor jag höll på att glömma… Fördelarna. Alltså, plocka isär och maskera.

Här får oljepumplådan vederbörlig grundfärg hängandes i en packrem.

Och här får den täckfärg. Maroonröd… Klassiskt vintage.

Som jag skrev i bloggen… Något djävelskap har hamnat på grejorna. Eftersom alla detaljer varit instängda för sig själva i ett renrum, så finns det bara en förklaring- oljedimma från kompressorerna. Med den tanken har jag kunnat följa problematiken efter fläkten som blåser därinne. Dimman har följt den luftströmmen. Jag har klippt den här bilden för att ni ska förstå digniteten i problemet. Allt som syns i bild var sprutat, alltså hela ytan. Färgen skrumpnade alltså bort från allt som är grått… otroligt. Mycket gott har jag att säga om Biltema, men när det är dags att byta olja i kompressorerna, så blir det inte därifrån alla fall.

Så det blev till att tvätta… 237 detaljer… Suck! Testade thinner, bensin och T-sprit. Det sistnämnda funkade bra. Visst, några små fiskögon lyser igenom på vissa detaljer, men jag tror inte någon kommer att tänka på det. I alla fall ingen som känner till det här. Själv är jag nöjd med tanke på alla timmar jag tvättat, och hur det såg ut från början.

Så nu är det gjort! Alla smådetaljer förutom någon enstaka bortglömd grej är slutlackade. Återstår tråg, block, luftrenare samt transmissionsplåten som växellådan hänger mot. Jag är suupernöjd med den här färgen från TIPRO. Jag har genom livet lackat ibland, men är absolut – absolut en amatör på området. Men ändå lyckades jag bra utan att få rinningar mer än en handfull gånger på alla dessa bitar. Superb täckförmåga och inga rinningar… vad kan man mer begära.

Det är en fantastisk känsla att jag faktiskt kommt så här långt. Visst, det är en del kvar… Oljerenarcentrifugen skall renoveras, fördelare ska kalibreras, bränslepumpen ska få en glidklots mm mm… men ändå…. Fantastiskt!

Nu ska prittlarna få härda ett antal veckor framöver, så när solen skiner ska jag pilla ute med hus och hem.

Om jag säger spel, så tänker de yngre säkert på datorer, medan de äldre har ett något vidare begrepp… Minns ni den lilla plattan där man får flytta en liten fyrkantig bricka för att kunna flytta en annan… Och sedan få flytta tjugo till för att kunna flytta den första ett steg. Så är det i min verkstad. Men nu står i alla fall det nakna tråget som sig bör för sista justeringarna.

Okey, in i renrummet och inspektera. Mins någon det sexiga fästet för spännaren till servopumpen… Detta är mekporr.

Är det skillnad på färg och färg… Absolut! Jag som glad amatör är verkligen supernöjd med denna Valspar bilfärg som TIPRO säljer.

När jag stoppat i siktglas med polerad mässingkant samt några ytterligare mässingkopplingar i denna gamla gasoltub, så kommer den också att bli riktigt sexig.

Spännanordningen för kylfläktens drivremmar.

Fördelningsblocket. Där syns det såväl damm som fiskögon, men den är helt okey i verkligheten. Passar definitivt på en Herkules.

Filterhållaren som sitter vid den elektriska förtryckspumpen… hmm… Klart godkänd.

Allt som lackats ligger nu i papplådor täckta med filt.

Dessutom är golvet åter skurat med slang och levang med tillhörande ajax. Om ni nu tar hand om Gästboken, så kanske jag återkommer … en annan dag.

2017-04-07 Så har den gamla kylaren fått ny färg på sig också. Kladdet på cellerna är inte jag… det satt där sedan anno dazumal.* _______________________________________ * Uttrycket anno dazumal, ”från gångna tider”. Av latinets anno, ”i år”, och tyskans dazumal, ”då för tiden”.

Även lite småskrot kring kylaren blev också svarta. I bild saknas kylrör. Men vi kan se den gamla servopumpen. Den skall bytas mot en ny, men får hänga med på motorn så alla remmar och skivor sitter på plats.

Inspektionshålen har fått sina glas limmade med Loctite 5910 mototsilikon. På insidan av glaset sitter det även en 3mm O-ring. Själva glaset är värmebeständigt av samma typ som sitter tex i luckorna på braskaminer. Kils Glasmästeri har på ett beundransvärt sätt hjälpt mig skära till dem.

Axelsnutten som håller kopplingen som driver tryckoljepumparna har stiftats och limmats mot huvudaxeln. Stift och stift… jag tog 2st M10 stoppskruvar. Dessutom limmade jag med LocTite 648. Axelsnutten sitter alltså permanent fast i huvudaxeln och kopplingshalvan via kil mot snutten.

Huvudaxeln är Ø50mm och kopplingshalvan var Ø54mm. Nu är den Ø49,6. På så sätt behöver man inte demontera kopplingshalvan om huvudaxeln skall ut ut tråget.

Det gäller bara att placera dämpelementet i den andra kopplingshalvan…

… alltså den som sitter fast i oljepumpdrivlådan…

… Detta så man inte glömmer den och måste riva endera huvudaxelns lagring eller oljepumplådan. ”Dä vore surt dä!”

Alla lagerhus är nu omsorgsfullt tvättade, urblåsta samt…

… försedda med nya, tätade lager. Per på Mykå är makalöst duktig vid slipmaskinen, och har slipat in mina hus inom 0,01mm. Perfekt!

Så på den här bilden kan vi se de två bakre lagerhusen ihophängda med buntband med rätt prittlar på sina respektive platser. Men jag fick konsultera manualen. Utan den är montaget omöjligt. Dock inte den ni kan läsa på hemsidan, utan min reviderade upplaga i datorn.

Och här inslagna i Gladpac, väntandes inför sitt slutmontage i renrummet.

Efter ett par tre timmars mecklande med en färgspruta så har jag decimerat storleken…

… för att lättare få plats i tråget. Jag har alltså flyttat färgbehållaren. Den kommer att hänga på utsidan tråget och förse sprutan med färg via en slang.

Efter ytterligare småmodifiering blev det så här. Om den nu bara får färg som det är tänkt…

… så borde jag i alla fall komma åt inne i tråget.

För färgförsörjningen har jag hängt behållaren via två krokar i en kraftig magnet från en bilhögtalare. I krokarna kan behållaren svänga fritt och i locket kan den svivla, alltså snurra runt. Detta för att undvika bryt i slangen. Om det funkar… får vi se… en annan dag.

2017-04-15 Här håller jag på att borra fästhål för dräneringsrör på undersidan. Det saknades också ett antal andra hål som jag inte hade lust att ligga på rygg och borra tidigare. Det är väääldigt många hål i vevhuset nu. (Vevhuset hette tråg förut.)

Här ses de dräneringsrör som jag ska använda när jag ska tömma olja ur vevhusets alla delar. De fanns sedan länge, men jag har kompletterat med plåtfästen för att rören inte ska vibrera

Sen blev det dags för finpill… Tvätta utvalda småställen, peta blästerkorn med en tandläkarsond, knacka svetspärlor mm.

För att hålla sidoluckorna har jag med Loctite 648 limmat 58st stoppskruvar på vilka det skall sitta kupolmuttrar i sinom tid. Jag mätte in rätt (förhoppningsvis) längd och drog sedan fast ”pinnskruvarna” med bricka och mutter. På så sätt fick jag Loctiten att hamna på rätt sida av gängglappet, alltså som det kommer att sitta till slut.

Med högtryckstvätt, varmvatten och avfettningsmedel körde jag bort den sista skiten ur vevhuset…

… för att sedan torka det sista med kupévärmare och varmluftspistol.

Det finns tre fastsvetsade rör i vevhuset om jag ville fylla med färg såsom alla andra rör. Jag proppade och riggade för att fylla upp. Efter att ha hällt en god stund kändes det som att något var fel… det borde ha varit fullt redan.

Förbannelsers djävlar… Kunde jag ge mig faan på att jag skulle glömma rörens dräneringshål. Det saknades alltså en M6-skruv i …

… detta hål. Ni anar inte hur mycket färg det kan rinna ur ett M6-hål. Det var färg överallt… Rann på in och utsida av vevhuset, på presenningen på golvet, genom hål i presenningen och ut på golvet under densamma… Ja jösses, så mycket kladd.

Sen inträffade en liknande grej igen… Så mycket kladd och slöseri med dyr färg. Det ni ser i bild är framänden av vevhuset. Det är en dubbelvägg, och på andra sidan kommer oljepumparna på sin transmissionslåda att sitta. Detta är alltså under cylinderblock 1-4. Tanken är att i alla dylika hålrum skall jag fylla med – tack och lov – oljebeständigt polyuretanlim. Det är därför det syns ett gängat halvtumshål i bild, med numera en gul plastpropp i. Den satt inte där från början. Polyuretanlimmet sväller när det stelnar och skall således fylla ut hålrummen för att dämpa stomljud.

I ”dubbelväggen” finns ett dräneringsrör som får olja som samlats i vevhusets framände, om motorn lutar kraftigt framåt, att rinna ner och ut genom hålet som syns i nästkommande bild. I den här bilden syns två kluttar som ser ut som små fotavtryck från ett minitroll. Men det bortre av dem, alltså vänstra foten, är faktiskt mynningen på dräneringsröret.

Jag proppade alltså här. Tejpade en liten fin ränna av silvertejp till hålet i högra nedre hörnet och började sedan hälla. När man häller i en liten tratt ur en enlitersburk kan det vara svårt att bedöma hur mycket man har hällt i. Till slut så kommer ändå tanken att det måste vara något fel… Nej, proppen i röränden hade inte lossnat… men det kändes konstigt i skon (en skyddssandal med hål på ovansidan) Ja, djävlars helvete…

Det rann alltså färg ur detta hål. Samma resa igen med färg på, genom och under nästa presseningen plus i min sko. Det är således hål – och inget litet sådant heller – i dräneringsröret. Detta är för mig en gåta och helt obegripligt.

Som sagt… en gåta och helt obegripligt. Hela utrymmet skall det ju som sagt fyllas med polyuretanskum, så jag kan leva med läckaget eftersom inget kommer ut, endast in i det skumfyllda utrymmet.

Hur som helst så blev det till slut dags att rigga för sprutning. Det såg lite makabert ut med den röda färgen i slangen.

Så till slut kunde jag konstatera att jag lyckats förvandla vevhuset från det här…

… till det här. Gissa om jag känner mig nöjd just nu.

Några dagar senare hade jag flyttat vevhuset till renrummet och börjat montera rörsystemet jag använder för att tömma vevhusets olika fack. Alltså kranar istället för en massa proppar. Detta bla för att slippa allt rinn längs armen vid oljebyte.

Där kranvredet skall sitta är det nu en slangbit och en lång skruv.

Efter maskering av ytor för sidoluckor följde rollning av vevhuset eftersom jag vill ha en knottrig yta.

Och knottrigt blev det allt, men inte som jag tänkt mig. Färgen blev full av små luftblåsor som inte släppte utan torkade fast. Surt!

Det blev alltså till att slipa ner hela ytan för att måla om.

Här torkar jag ytan med en klibbig duk för att få bort allt damm, samtidigt som jag kan konstatera att renrummet inte är renrum längre. Det sprack redan när jag vände vevhuset och det kom ut metallspån ur hålen som sen ska fyllas med polyuretanlim. Städning måste göras – igen. Surt!

Jag har målat väldigt mycket på trä med Herdins lackbets. Det blir superfint efter andra lagret nän man mattat ner det första. Därför såg jag för min inre syn hur fint detta nu skulle bli.

Men jag riggade upp med olika verktyg för att kunna dutta på ytan efter rollern om det inte skulle bli så. Japp, dags att rolla igen!

Gick åt helvete igen! Jag kan konstatera följande. Tipros billack är en dröm att spruta. Men den går inte att rolla. Då händer något av följande: 1) Det rinner. 2) Det blir luftbubblor. 3) Om man väntar lite så färgen sätter sig så rycker man ludd ur rollern. I mitt fall provade jag också att dutta med olika typer av penslar i ytan. Då började min felaktiga grundfärg, alltså Glyptalen att skrynkla sig och bli ful. Således blev det till att ta ut vevhuset i verkstan och slipa ner hela skiten igen. Surt!

Fram med färgsprutan.

Och en sen natt la jag på ett lager. Jag vet inte om jag håller på att bli senil, var trött pga den sena timmen, focuserad på den skovliga ytan… eller vad det var…. Men jag glömde starta den stora fläkten. När jag sprutat en stund och tittade upp så var det Lutzendimma i verkstan. Får nog räkna med att det är ett rosa skimmer på allt i verkstan i fortsättningen. Surt!

Detta blev betydligt bättre. Eller, med tanke på att jag inte är lackerare och har dåliga förutsättningar, så med mitt mått mätt… skitbra!

Det finns fortfarande en viss struktur kvar i ytan från kladdet tidigare. Nöjd – Japp!

Nattens arbete avslutades med att testa om det går att pensla cylinderblocken. Yes box! Så jag kommer att göra det … en annan dag.

2017-04-29 En billackerare skulle bara fnysa åt mig för den yta jag åstadkommit. Men jag kan inte bättre än så. Dålig kunskap och fel grejor gör att det inte blir bättre. Mer krut får läggas på bilens lack så småningom. Här håller jag i alla fall på att skruva dit lite slutmontagegrejs.

Här kan vi se en av inspektionsgluggarna. Proppen närmast är för en nyckel man kan justera en strypventil som sitter på aktuell returpump. Skruven längst bort med brickor och muttrar är generatorns jordskruv.

Lacken är väldigt ojämn. Men det bruna är brunt och det röda är rött. Det bruna utvändigt sitter under sidokåporna.

Här tillverkade jag en rörgängad propp av skallen på en insexskruv. Dock inte en svart 12.9, för den är så hård att gänga i.

Fler förbannade pinnskruvdjävlar. Den här påskaftonen tillverkade jag 27 st…

… som bla sitter här.

För att inte vevhuset ska uppföra sig som en calypsotrumma fick jag sedan lång tid tillbaka en ide om att fylla det tomma utrymmet som skapar vevhusets olika fack med polyuretanträlim. Om det hjälpte är svårt att säga, men nu är det gjort. Jag hällde alltså i en slatt som fick sprida sig på bottnen.

Sedan blandade jag Perlit med vatten. Perlit är en vulkanisk bergart som vid tillverkningen hettats upp till ca 1000°C varvid det poppats som popcorn. Detta material är poröst och kan därför innehålla mycket vatten. Fukt är det som triggar polyuretanlimmet att expandera…

… så jag hällde i denna fuktiga Perlit. Sedan varvade jag med lim och Perlit om vartannat.

Ett antal vändor till Claes Ohlson och drygt tusen spänn fattigare är i alla fall jobbet gjort.

Dags för pekpinnar ingen. Om ni fattat det jag skev i blobben om att läsa säkerhetsdatablad, så kan ni för polyuretanlim se att det är canserogent. Det är så djäkla farligt så tillverkaren har tom skickat med ett par engångshandskar fattejpade på flaskan. Börjar ni fatta nu!! Det är inte för att ni ska slippa bli smutsiga om händerna, utan för att fria dem från ansvar om ni blir sjuka. Det står tom att handskarna måste bytas om de varit utsatta för limmet under ett visst antal minuter. FATTAR NI!!! DETTA ÄR FARLIGT!!! Och ett problem är att när vi utsätter oss för farliga kemikalier då och då, och kemikalier av olika sorter som sedan sammarbetar för att djävlas i vår kropp, så finns det ingen återkoppling att det är därifrån skadan sker. Som jag skivit förut att man kan höra… ”… avlidit efter en tids sjukdom…” Ingen fattar att det kan bero på allt vi utsatt oss för. Läs säkerhetsdatablad och bli mörkrädd!

Nu till avdelningen djäkligt surt igen. Det jag först trodde var smuts på ventil- och sidokåpa gick inte att tvätta bort. Efter att ha upptäckt ett mastigt tumavtryck kan jag konstatera att det är korrosion.

Jag tänkte inte på… men kanske borde ha gjort… att när jag grovblästrade ytan för att få den att se gjuten ut, skapade jag så djupa porer att förnicklingen inte förmådde tränga ner i botten. Därför har det rostat liksom underifrån, i alla fall djupt ner i porerna. Förbannat också!

Så efter att ha funderat på saken, tvättat så gott det gått och svurit ett par gånger till, så drog jag över alla ytor med Biltemas klarlack. Den går att tvätta bort med thinner, men står sig bra mot bensin och varm motorolja.

Och efter att den högblanka ytan torkat så blev den sobert matt, så med tanke på omständigheterna så är det okey. Det mesta av rosten doldes väl av lacken, så det syns inte som i bilderna ovan, men ändå… förbannat också!

Slutmontage av fördelarna har skett. Nu återstår en nöt att knäcka som jag läst mycket om – förtändningskurvor. Detta ämne är komplicerat, i synnerhet när man inte har en egen provbänk. Grunden för en bänk är enkel… mät vridmoment och varvtal, men det stora problemet är att bli av med all energi. Jag vet inte vad jag ska driva, alltså bromsa med, som kan ta bort alla kW som frambringas. Propeller från en Herkules, kanske… alltså flygplanet. (Undrar vad grannarna skulle säga om jag blåste löv och gatans fimpar genom bostadsområdet…) Någon som har tips?!

De blev rätt skapliga med den maroonröda färgen.

När jag väntade på att en grej skulle bli klar i köket, passade jag på att tvätta och smörja in alla gummislangar…

… som sedan packades i Gladpac och stoppades in i kylskåpet.

Titta här..! J Två stycken 96Ampers spraknya Tudorbatterier som samlar damm i min hall. Måste alltså fundera på att bygga batterihylla.

Kan ni gissa hur många hål jag borrat i vevhuset. Alltså borrat (eller sågat) inte de som skurits med laser… Jag tror knappt det är sant själv, men det är – hör och häpna – 355 stycken!!!

Här får Vevhuset en sista tvättomgång innan slutmontage…

… med hetvatten, såpa och svamp. Efter tvätten blåstes Vevhuset torrt med tryckluft, kördes in i renrummet (sk Bakfickan) och packades in med tyg och Gladpack. Det ska bli djäkla kul med slutmontage. Men det blir… en annan dag.

2017-05-12 Här står paketet med ett styck vevhus färdigt för montage. Yeah! Men jag får vänta en månad till på färgen Glyptal, så under tiden…

Efter visst mått av våld lyckades jag få ut den lagerbussning som sitter i Oljerenarcentrifugens rotationskopp. Den var fastgjuten, så det var inte lätt.

Dags att tillverka nya lagerbussningar ur ett känt lagermaterial RG7.

Efter att ha svarvat en bussning och rensvarvat koppens hål blev det blästring innan limning med… LocTite 648… Såklart!

Samma resa med locket. Dock besvärade jag mig inte med att försöka pressa ur den gamla bussningen. Jag svarvade bort den.

När centrifugen arbetar står den under tryck är det fullfilmssmörjning av rotationskoppen, och nästintill helt outslitligt lager. Men när maskinen stängs av och koppen via lagret töms, så snurras de sista varven med gränsskiktssmörjning. Då är det viktigt att lagrets motstående lageryta är tillräckligt hård. Den axialbricka som satt i min centrifug var alldeles för mjuk, så här tillverkar jag en ny från en Toyota Tercel bakhjulsdrivaxel. Härdad och stenhård ca 5mm djupt.

De gjutna aluminiumgrejorna låter jag vara omålade, men med Biltema klarlack. Den står bra mot varm motorolja och hyfsat mot bensin, men kan om jag vill, tvättas bort med thinner. Nu väntar jag på brotschar och att slipningen av axialbrickan blir klar, så under tiden…

… Slutmontage av sugtank. Inne i tanken kan skönjas en monterad mellanvägg. Sedan tillkom…

… ett täcklock. Mellanväggen och täcklocket gör att oljan tvingas som i en labyrint, allt för att ha så lång transportsträcka i tanken som möjligt. Detta för att bättre kylas och avluftas.

Därefter blev det körigt. Efter att ha strukit på LocTite Flänstätning 5188 och kåpan tryckts på plats, skulle klämramen dit. Därefter skulle 30 st rostfria brickor på plats (vända åt rätt håll) tätt åtföljda av 30 st kupolmuttrar vilka dessutom skulle ha en droppe gänglåsning. Innan allt för lång tid förflutit skulle sedan alla 30 muttrar momentdras i 3 steg innan det gick att torka svetten ur pannan och pusta ut. Men nu är det klart. Phuu!

Skövde Gravyr har hjälpt mig göra superbra skyltar i laseretsad svarteloxerad aluminium. Det är alltså ingen målad färg, utan lasern har bränt bort den svarta oxiden där alujummjummen syns. Outslitlig med andra ord. Men dessa skyltar har tre fel som nu åtgärdats på en av dem. Den är väldigt tunn, så jag har limmat fast den på plåten som syns i bild. Spetsiga hörn, som nu filats likt den underliggande plåten. Den eloxerade ytan ä väldigt matt och ser inte 30-talsk ut. Biltema klarlack löste det. Lossnar klarlacken så sitter ändå det svarta kvar. Och tar man en trasa thinner så är lacken väck.

Så här blev det när den sitter på kylaren.

Måste bara visa er igen… trots dålig bild…skylten på kylaren… Hermanssons Solna… Ahh!

Från Regal kommer denna guldeloxerade termometer. (..eller thermometer kanske man ska säga) För att bättre passa in i motorns stil har den…

… blästrats, lackats och fått en ny skylt. Här ser vi också sugtankens skylt.

Rummet måste hållas rent, så när jag inte är där så städas golvet av Pigge & Gnidde. Då är det rent och snyggt tills jag kommer dit… en annan dag.

2017-06-03 Från bästa WCT Verktyg i Karlstad har jag fått tag på den här specialslipade brotschen Ø14,22mm som skall användas till oljerenarkoppens botten. Tyvärr visade det sig att min svarv inte klarade jobbet. Den kunde inte hålla brotschen tillräckligt rätt, det blev ett lagerspel av 0,09mm. Så jag fick svarva ur bussningen och tillverka en ny. Faan också!

For till Mykå, med en bättre maskin än min. Reinert hjälpte mig att dra ner pinolen, samtidigt som jag höll detaljen mot bordet. För det andra hålet användes en 11mm brotsch från ESSKA. Resultatet… Perfekt!

Efter att ha farit till Tools Industrial och köpt O-ringar i olika omgångar för 387 riksdaler, har slutmontaget av oljerenarcentrifugen börjat lida mot sitt slut. Svarvat längden på några skruvar bara – såklart!

Det blir djäkligt bra när man målar med Glyptal invändigt. Köp hos Malm Motor.

Japp! Klappad och klar för slutmontage. Yeah!

Bakom presenningen, typ duschdraperiet, döljer sig en…

… polermaskin, modell större.

Med 14 kilo mässing är den bra att ha.

Hela tiden dyker det upp småskit. I den här biten skall oljetrycket mätas. För att gardera mig har jag gjort två anslutningsgängor. Den ena NPT 1/8 och den andra G1/8.

Det är bara att metodiskt jobba sig in i högen.

Det mesta putsandet sker med mikrofiberduk från Biltema. Och fint blir det! Självklar sitter gasmasken med partikelfilter över truten. Vem vill ha små djävla mikrofiber-mikroplast-yttepyttebitar i lungorna. Inte jag! Vill du?? Någon som tycker jag är överdrivet försiktig och fjantig… Det tyckte nog gubbarna som isolerade med asbest på sin tid också.

Den elektriska förtryckspumpen har fått gå en omgång på pelarslipstålborsten. Efter det ett lager Biltema klarlack. Helt okey!

Den elektriska förtryckspumpen med sitt oljefilter. Med den här är tanken att jag ska bygga upp oljetryck i motorn innan jag startar. I oljefilterhållaren sitter två fula grejor som ska bytas mot mässingproppar. Gladpac på blankgrejorna blir roligt att riva loss efter montage.

I de två mässingpropphålen ska jag gänga dit tryckmätare under motorns utprovning. Det är nämligen så att detta lilla Toyotafilter kanske inte klarar oljeflödet vid kall olja, utan att den i oljefiltret inbyggda överströmningsventilen öppnar. Då renas ju inte den oljan alls. Vid varm olja är det säkert inga problem. Med de två mätarna kan jag avläsa tryckfallet. Varför jag valde ett litet Toyotafilter?… Jo, det filtret sitter på en djäkla massa Toyotamodeller och finns därför säkert kvar på marknaden under lång tid framöver.

Efter leverans av LocTite 5188 Flänstätning blev det dags att limma Avluftningstanken. Jag förberedde alla skruvar i en frigolitklots, klappade och klara med brickor.

Efter mässingpillidutter och sedvanlig momentdragning i tre steg blev det så här.

Ni skulle ha hört bråket på Söderströms Motor Werkstad igår. Tanksvetsare Pelle Söderström fick ett djäkla uttag av Verkmästare Pelle Söderström så smockan hängde i luften. Tanksvetsaren hävdade med bestämdhet att han hade riktat upp muffen till thermometern, men likafullt står den snett. Förmannen pratade då med VD Pelle Söderström hur de skulle göra. Svaret blev att avvakta och se hur det ser ut när allt sitter på plats. Att försöka bryta rätt den kan innebära att färgen spricker eller släpper såväl in- som utvändigt. Playboyen Pelle Söderström som ska glida fram i bilen, kanske inte misstycker väl huven är stängd eller inte tänker på det när referensen är lutande framskärm. Kontentan blev också att de som nämner detta framledes blir direkt avhysta från Söderströms Mortor Werkstad, och portade för evig tid. Basta! Detta ämne är känsligt och mycket allvarligt, så ta det varligt.

En solig dag blev det läcktest av sugoljetanken med varmvatten. Den besvärliga och skrämmande skarven med många skruvar var tät, men en liiiiten djäkla por fanns vid skarven för påfyllningsröret. Vid nedre pilen syns den lilla rännilen. Surt! Men, jag väntar på en penetrerande LocTite som förhoppningsvis ska lösa detta problem.

Även avluftningstanken testades, men den var tät.

Kommer ni ihåg det avstämda munstycket som sprutar in returoljan i avluftningscyklonen…?

För att kunna montera den på ett bra sätt har jag tillverkat ett litet verktyg. I bortre änden har jag limmat dit en ¼”-hylsa med hjälp av LocTite 648.

På så sätt är det enkelt att skruva i och ut munstycket.

Och minns ni rörbiten… Som kommer från en kollegas sons hockeymål. Här är den limmad på plats.

Och här syns även munstycket, slangnippeln och inspektionsglasen.

Den här detaljen tycker jag är snygg. Och med tanke på att plåten kommer från ett reningsverk och har följt mig mer än halva mitt liv, gör ju inte känslan sämre. (Se Smörjsystem Del-1, Bild 125)

Vid läcktestet visade det sig att min misstanke om läckage besannades. Det sitter en stor mutter längst upp på burken, men den kan inte dras speciellt hårt innan plåten i tanken ger med sig. Detta innebär att trycket på O-ringen blir för lågt, alltså läckage.

Bredvid den lackade ringen kan man se spåret som manteln skall stickas ner i. Och som sagt… där var det tänkt att ligga en O-ring, men nu får det bli motorsilikon istället. .

Men nu får man väl ändå anse att den är helt okey och värdig att testas på Herkules 1934. Om den fungerar söm önskat… får vi se… en annan dag.